Spridda skurar

Efter mycket väntan var det äntligen dags. Taggade till tusen skulle jag och Carl-Anton sticka ut en helg på ett karp- och sutare-pass. Partiklarna kokades, väskorna packades, och våra bilar styrde mot nordligare breddgrader. Valet av lokal kändes rätt, vinden låg på in mot land, väderprognosen hade lovat duggregn, blåst och ca 16 grader varmt under större delen av helgen och efter den senaste tidens dagstemperaturer på 30 grader Celsius kändes det bra med ett större väderomslag.

Tanken var att vi skulle fiska av en platå som vi fått beskriven för oss och vi placerade våra spön jämt fördelat längs det vi uppskattade var nära kanten ner mot djupare vatten. Fredagskvällen passerade utan något anmärkningsvärt tjut från larmen. Vinden tilltog i styrka efterhand som klockan gick och våra swingers framkallade ett och annat falsklarm när vinden fick tag om dem. Under natten drog mer oväder in och åska och blixtar drog förbi ovanför tältdukarna.

Klockan fem på lördagsmorgonen smällde det! Nu var det inget falsklarm, ett av mina larm tjöt ljudligt och innan jag tog mig ur sovsäcken som följde med halvvägs ut genom tältet hann spöet hoppa ur den nedre klykan. Jag höjde spöet och började pumpa in lina så behärskat jag kunde i mitt yrvakna och smått panikslagna tillstånd. På vägen in kände jag en viss tyngd men bara ett fåtal små knyckar och tankarna på att jag hade bommat fisken och bara samlade in grönsaker längs botten kom upp. Men nej då, plötsligt bröt ryggen av en sutare vattenytan och jag kunde själv landa fisken trots mina darriga ben. Jag hade faktiskt inget annat val eftersom Carl-Anton inte märkt larmet och sov tungt i sitt tält. Jag gick fram till tältduken och ropade att han skulle vakna och ta med sig kameran och vågen ut för jag hade en stor sutare på avkrokningsmattan. Vågen visade 3040 gram och min största sutare någonsin var officiellt landad.

En och en halv timme senare var det Carl-Antons tur. Plötsligt sprutade det ut lina från rullen och larmet skrek för fullt. Mothugget satt bra och spöt bågnade fint när fisken stångades och rusade. Plötsligt blev det stumt som om den gått fast och vi fasade båda två för det värsta. Men efter en stund verkar den ha tagit sig loss själv och kampen fortsätter lite till innan den får syna håvnätet. Tigernötterna var tydligen för goda för att avstå för denna fjällkarp på 3940 gram.


Resterande morgontimmar passerade utan fler napp och vid tolvtiden var Carl-Anton tvungen att åka hem för att komma tillbaka igen vid femtiden och någon gång under de timmarna hann jag landa en karp på exakt 3500 gram och bomma ett run. Carl-Anton hade när han varit iväg passat på att åka inom Stefan på Laholms Sportfiske och köpt ett markörflöte så vi kunde skaffa oss en egen bild av hur denna platå vi fiskade på såg ut. Till vår stora förvåning hade vi grovt överskattat platåns storlek!


Istället för att fiska på platån hade vi fiskat på branten ner mot djupet och med flera spön ända nere på 5-6 meters djup och inte 1,5-3 meter som vi trott! Med rask takt placerade vi om alla spön även om det bevisligen gick att fånga fisk bortanför platåns kant. Med spöna omplacerade och med ett antal nya mäskbollar i vattnet kände vi båda två att vi ökat våra chanser att få mer fisk och förhoppningsvis större fisk.

Mer fisk blev det, i alla fall fler kontakter med fisk för Carl-Anton tappade en fisk under drillning och jag själv missade ett ordentligt run. Vid elva kröp vi ner i sovsäckarna men redan efter en timme var det dags. Då var det ombytta roller, ett av mina larm tjöt, Carl-Anton for upp, gapade och skrek att det var mina grejer som lät och efter en hel evighet enligt Carl-Anton kastade jag mig ur tältet och sprang fram till spöt och kunde efter ett par minuter landa en karp som vägde 4100 gram. 

Resten av natten och morgonen passerade utan någon mer fisk och vid lunchtid beslutade vi oss för att packa ihop. Det blev inga monster till karpar den här gången men mitt pb på sutare är jag mycket nöjd med och det var två pojkar med betydligt mycket mer kött på benen som körde där ifrån!

Trippel i lilla tjärby!

Från början hade jag planerat att åka ner till Halland för ett pass lördag till söndag, men ju närmare helgen jag kom ju mer fiskesugen blev jag så på torsdagen bestämde jag mig för att ändra om lite i det och ringde Niclas och sa att vafan ska vi inte ta fredagen med, vilket han tyckte var en strålande ide.

När vi väl är på plats och alla tält är uppe så är det både varmt och kvavt trots att det regnat tidigare under dagen, vi lägger ut våra beten in mot en vik och fiskar nästan alla spön nära kanterna men med var sitt spö som vi kör som wild-card ut mot de djupare delarna.  vi säger till varandra att det där regnet gjorde susen och det blir nog en händelserik natt.....

det blev det inte......

morgonen efter vaknar vi båda sent. och tyvärr väldigt utvilade. vi pratar om hur vi ska lägga om strategin för natten då vi nästan uteslutit helt att det kan hända något en så här varm morgon som nästan är vindstilla. kanske ska vi bara ta alla beten och försöka pricka ner i djupet där man kan tro att de feta står och svalkar sig? 

vi går längst med stigen bortåt pumphus viken och kikar lite i vattnet, dricker kaffe och spekulerar, vi har precis vänt och är på väg tillbaka till vårt swim med var sin kopp kaffe i handen när jag ser Niclas sätta av i språng. det blir en jävla fart på honom, kaffe koppen flyger all världens väg, och jag förstår honom för nu har min hjärna också registrerat det det de entoniga tjutandet av en rulle som tömmer sin lina i en jävla fart genom ett larm!

Fan vad roligt för Niclas hinner jag tänka medan jag lite naivt med fort springer bakom honom med kaffe koppen fortfarande i handen! vi kommer ut på udden och Niclas viker av åt sidan och då ser jag att det är mitt spö som står som ett jävla U och matar ut lina! det är vänsterspöet som jag fiskat så nära kanten med att jag nästan kunnat kasta ut betet med handen! kaffe koppen flyger nu åt helvete! jag rusar fram och gör ett bestämt mothugg! det känns tungt och linan sipprar fortfarande av rullen, inte lika ilsket som förut utan mer som sirap över pannkakor! 

det tar ett tag att få kontroll på fisken, men det går.

efter jag vet inte hur lång tid, men mellan 5-10 minuter? svårt att avgöra i sådan adrenalindimma, sen landar jag en fin madam i håven. 11,9 kg vägde hon! och sommarens andra karp över 10 kg är ett faktum! underbart! jag kan inte tro att det är sant! 

Alla tidigare tankar om att fiska djupt är nu som bortblåsta! men jag blir modigare, tänker att nu är mycket redan vunnet så dags att våga prova lite annat.

När jag lägger om mina spön så lägger jag tillbaka de första på samma uppmäskade plats som innan men det andra spöet får på en krill boilie och ett fake majs innan jag sular det så långt jag kan längst med kanten in i viken! den far en bra jävla bit i luften innan den slår i vattnen.

jag väntar en stund och låter linan sjunka innan jag ska spänna upp den och ordna med hangern men jag börjar undra om sänket kanske har åkt av för de blir aldrig som jag tänk mig.

fan också, jag får veva upp och kolla! när jag har vevat så betet borde vara 20 meter ifrån mig så ser jag en rygg gå i yten precis där min lina går i vattnen, kan de vara en sutare som krokats så snabbt?

jag börjar skratta och säger till Niclas att jag har napp även han skrattar lite men tror att det är ett dåligt skämt. När fisken är ännu närmare så gör den ett riktigt vithajs hopp och en liten gädda på dryga kilot visar hela sin skepnad, nu bryter båda jag och niclas ihop. där står vi i totalt jävla hellregn och skrattar som ett par riktiga idioter. detta ska tydligen vara relativt vanligt men det ar aldrig hänt varken mig eller Niclas innan. Hur som helst upp på mattan, fram med tången, ut med kroken och i med gäddan.

vi skrattar gott åt hur den totalt sabbat min snygga rig och mitt fantastiska kast.

vi firar ändå fångsten med en folköl under en stor ek som skydd mot regnet.

när det äntligen slutar regna så ordnar jag på en ny likadan rigg och gör om ett kanske ännu bättre kast.

Dagen går förbi i en dimma av lycka och regn. frammåt åtta tiden på kvällen får vi besök av en annan fiske fantast! vi står och små pratar om allt mellan himmel och jord som är fiske-relaterat en bra stund innan jag får ett par arga pip på samma spö som gäddan tog. jag tittar lite dumt på spöet och funderar saker som blev det inte mera? och sen går jag fram till spöet och ser toppen på spöet som vevar runt utan att det ger någon indikation. jag gör ett mothugg och se på fan! det va storlek!

efter en lång stunds vevande och ännu mera fight än på förra så landar jag ännu en karp! 12.5 kg!

Nu är ju helgen och resan som en dröm! 2 över 10 på en dag! 

jag börjar undra när det ska pipa i Niclas larm? 

Börjar fundera på om han kan vara min lucky charm då jag fångat alla sommarens 10+ när han har varit med.... jag kastar tillbaka mitt inte så mycket Wild-card långt in i viken och tänker finns det en finns de fler

vi skrattar gott och säger att detta var nog det bästa passet på länge, grillen kommer fram och en go grill öl till det. 

vi hinner knappt grilla färdigt korven innan jag får 3 arga pip på långkastar spöet igen. vi båda kutar ner och stirrar på spötoppen, jo visst den står och vevar sådär konstigt igen!

jag lyfter spöet och gör mothugg!
det är tyngd! jag börjar veva in samtidigt som jag börjar skratta ohejdbart och vrålar till Niclas att den sitter och den känns tung!!!!!! Han tror att jag skämtar och säger nej för fan det är bara en sutare denna gången! sen ser han hur mitt spö antar formen av bokstaven U och rullen börjar släppa ifrån sig lina när fisken gör sin första tjurrusning, då var han snabbt fötter och håven kommer fram! men vi kan inte sluta skratta! detta är ju ta mig fan inte sant! tankarna är så många att jag inte kan sortera dem! kan den väga över magiska 15 kg?!?!? bara den inte går in i vassen under den långa färden till håven!?!?!

allt går bra och nu ligger dagens tredje över tio i håven! 11 kg rätt o slätt!

Trots tre över tio på en dag så hoppades vi båda på natten, det hade ju varit så varmt

man tänke de vore ju galet och ta en till! men det vore inte konstigt om det blir ökad aktivitet under natten! med alla dessa myllrande tankar om 15 kg plus och värme och vatten temperatur så var det svårt att sova! flera gånger vaknade jag av små pip och sprang ut som en skollad bäver för att kolla spö-toppen, man vet ju inte? kanske är det 15 kilosen som står där och försöker skaka bort mitt bly?

tyvärr blev det inte någon 15kg plus karp denna gången,
men vem är jag att klaga? hade drömfisket denna helgen
tack Niclas för att du offrade dina torra byxben när mina karpar skulle hovas och tack lilla tjärby för att du släppte till så! jag vet att du ibland kan vara svår!